Jag tänker faktiskt inte skriva ett bittert åsiktsinlägg utan jag tänker skriva ett glatt och positivt inlägg. För vem orkar hata och vara bitter hela tiden? Vi såg en film i skolan igår, American History X. En film som handlar om racism och om starkt hat. Filmen vänder och de inser att det inte finns någon anledning till att hata och de fanns ett perfekt uttryck till hat, ett uttryck jag inte riktigt kan översätta till svenska på ett bra sätt för den är så perfekt på engelska: 

Hate is baggege. Life is too short to be pissed off all the time.

It's just not worth it. 

Det är så sant. Att hata något är något som du inte kan ångra, som du får bära med dig och som alltid slår tillbaka. Den här filmen handlar om racism men det gäller allt. Att gå och vara bitter och hata hela tiden gör en utmattad. Jag har av någon anledning blivit så djup i mina egna tankar, tonårstankar, mognadstankar, som gör att jag tänker alltid ett steg längre. Om det finns något som jag stör mig på så tänker jag "det finns säkert en anledning till varför" eller "vad angår det mig? just leave it"... För vi människor är väldigt bra på att ha fördomar, hata och säga taskiga saker om varandra utan att veta någon bakgrund eller ens veta varför. 

Varför inte bara vara glada för varandra och hjälpa varandra? Ungdomar har under en så lång tid jag kan minnas alltid haft ett badass-gäng som är coolaste. Varför? Varför är det coolt att vara kaxig, elak och bitter? Det slutar aldrig gått. Det är så mycket coolare att stå upp för sig själv, vara modig, hjälpa andra och vara snäll och trevlig. Det är vad jag kallar en förebild och att vara förebild för någon är väl ändå coolt? Jag kan inte tänka mig något coolare än att vara någons förebild. 

Bitterhet och hat inte leder dig någon vart. Kanske funkar en stund under tonåren för om du är badass då så är det inte många som vågar säga emot, skolmijön och ungdomsmiljön är mesigare och man utforskar fortfarande vem man är. Men när du kommer till vuxenlivet och ska arbeta så tror jag ingen kommer långt på att gå till sin chef och säga "öj du bossen vafan ge mig en lönehöjning annars tänker jag döda din mamma" (haha sjukt dåligt exempel).. i alla fall så tar det dig ingenstans och du får nog tänka om. 

Jag tror alla kan vara snälla men med olika bakgrunder och olika personligheter så är det svårare. Men kom ihåg du har alltid ett val. Du kan vara snäll exakt när du vill. Och om vi säger såhär: vad har något elakt du gjort gett dig något bra tillbaka? Fick du en medalj? Nej. Du har alltid ett val. Va positiv, snäll och glad så mycket du kan. Du får mer energi och blir automatiskt gladare. Man har dåliga dagar men det är inte en ursäkt för att vara elak och bitter.